Sjukfrånvaron ökar i Gävleborg

Sjukfrånvaron ökar i Gävleborg – vad kan arbetsgivare i Gävle göra för att förebygga?

I Gävleborg har antalet anmälda arbetssjukdomar ökat kraftigt de senaste åren. Mellan 2021 och 2022 steg anmälningarna med hela 48 procent jämfört med 2020 säger Företagshälsan Region Gävleborg. Även om pandemin delvis låg bakom ökningen, ser vi att trenden håller i sig. De vanligaste orsakerna till sjukfrånvaro i regionen är organisatoriska och sociala faktorer, smitta samt belastningsskador.

Statistiken visar också att kvinnor oftare anmäler arbetssjukdomar, medan män oftare anmäler olyckor med sjukfrånvaro eller dödsfall. Unga vuxna mellan 16 och 24 år är särskilt utsatta för arbetsolyckor. Trots att sjukfrånvaron på nationell nivå varit relativt stabil sedan början av 2000-talet, är det tydligt att Gävleborg står inför särskilda utmaningar.

Vad innebär detta för dig som arbetsgivare i Gävle eller Gävleborg?

Du har enligt lag ett tydligt ansvar att arbeta förebyggande för att minska sjukfrånvaron och försäkringskassan är väldigt tydlig med detta. Det innebär att du ska skapa en god arbetsmiljö, ha koll på hur dina medarbetare mår, och anpassa arbetssituationen vid behov. Om någon blir sjukskriven ska du ta fram en rehabiliteringsplan senast dag 30 – särskilt om sjukskrivningen väntas bli längre än 60 dagar.

Sjukfrånvaro är dyrt – både mänskligt och ekonomiskt. Det kostar ofta mer att hantera långvarig frånvaro än att arbeta förebyggande. Genom tidiga insatser, till exempel att upptäcka tecken på psykisk ohälsa i tid eller att justera arbetsuppgifter, kan du som arbetsgivare göra stor skillnad.

Så här kan du få ekonomiskt stöd – arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd

För att hjälpa företag att ta sitt ansvar och samtidigt minska kostnaderna, erbjuder Försäkringskassan ett bidrag som kallas arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd. Det gäller när du anlitar en godkänd aktör, exempelvis företagshälsovård, för att stötta en medarbetare som har eller riskerar nedsatt arbetsförmåga.

Du kan få ersättning för upp till 50 procent av kostnaden – upp till 20 000 kronor per anställd och totalt 200 000 kronor per år (gäller från 1 januari 2025). Insatserna kan inkludera stödsamtal, arbetsplatsanpassning, utredning av ohälsa, planering av återgång i arbete och andra riktade åtgärder.

Det är viktigt att insatsen gäller en enskild medarbetare, inte en grupp, och att den handlar om att förebygga eller rehabilitera arbetsrelaterad ohälsa – både fysisk och psykisk.

‍